Turist? Javisst!

I helgen har jag gjort Björnis som aldrig tidigare. Öppet hus på Scana och guidad visning på Herrgården!! Kan det bli bättre?

Som sagt. Jag tog mina tvillingbröder och släpade med dem på det hela spektaklet. Ringde min kusin och lockade med en trevlig dag med sällskapsspel och Björneborgsaktiviteter om hon kom och hämtade oss till Kristinehamn så att Robert kunde köpa nya brallor. Sagt och gjort. Nu var truppen samlad och det var dags att göra stan. Vi började på Scana. Kollade hur de tippade tonvis med smält stål i en gigantisk bytta. Det finns verkligen helt otroligt fina vyer på industriområdet, och jag kände än en gång att jag ångrar att jag lånade ut min kamera. Kenth ska få smuggla in mig någon solig dag så att jag kan få mig lite bilder därifrån. Sen blev det Herrgården. Jag har aldrig varit på insidan tidigare, och nog var det ett trivsamt litet ställe. Tre våningar med gästrum, matsalar och bibliotek och liknande. Lovely!

Mitt i allt det här så hände det något lustigt. Telefonen ringde och jag svarade genast trots att jag inte kände igen numret. När jag hörde vem det var i andra änden av luren så tänkte jag bara en sak: Vad i!!?? Det var nämligen ingen annan än P3s brightest radiostar, Henrik Torehammar. Vad ville han mig kan man undra eftersom vi faktiskt inte känner varandra, trots att vi är i ungefär samma ålder och bägge kommer från den fagra värmlandskommunen Kristinehamn.
Det visade sig att han hade glömt sina nycklar och på ryktesvägen hört att jag skulle vara där och då var han inte sen att ringa och fråga om jag kunde hämta upp dem och ta med dem till Göteborg. Sure sa jag. Till saken hör ju att Henrik bor hos min nya bästis, Petra.

Well, well. Back to the main story...

Efter Björnis for vi direkt till stan och köpte brallor åt brorsan. Tog lite tid, men sen drog vi till ANki för lite sällskapsspel. JvAs fantastiska affärer och Uno. Love it!!
När Anki skulle vidare till Västerås, drog jag och Emelie vidare till Ankaret för att dricka lite öl och käka pommes. Gött. Perry kom också efter att hon hade ätit middag med Frank, så på så vis hann jag med alla jag ville träffa i Höla förutom Tirre. My girls. Det är vad de är.

Nåväl. Nu är jag iaf hemma igen och idag har jag fått lön så nu slipper jag oroa mig i ett par dagar till att jag ska bli bankrutt.

ok. kram på er alla!