Next stop Björnis.

Ja, nu är det då dags för mig att dra vidare. No more Kiruna for me. Arbetade sista dagen på Rönnquist och Wettainen igår. Kändes himla bra förutom att jag kommer att sakna mina favoritarbetskamrater. Johanne, Sandra och Louise. Varje dag på jobbet är en fest när de är med.

Det jag inte kommer sakna är gubbarna som aktivt försöker göra livet surt för alla kvinnor i världen. Lustigt nog är de bara två där, men de känns som 100. Vi har pratat med facket om allt vi tjejer fick stå ut med i Vitåfors, och gör de inget den här gången så får vi ta i hårdhandskarna. Det lovar jag. Var som helst annars, så hade gubben fått sparken för länge sedan.

Jag har packat lite idag och inser att sakerna som jag hade med mig hit har, utav någon underlig anledning, fördubblats. Vad hände egentligen med min vision att leva livet lite spartanskt i några år? Lådorna som jag hade med mig har jag redan packat knökfulla och man ser knappt att jag har tagit några grejer.. Vad göra? Det kommer bli svindyrt att skicka ner alla saker till Björnis.

Känns skönt att komma hem till gamle goe Värmlann ett tag också. Min syster tar studenten den 13 juni, och jag har med mig 1000 presenter till alla som har fyllt år. Helt otroligt att alla har fyllt år i en klump. Helt sinnes. Sen att pappa och Robin och Robert fyllde år i februari är en helt annan sak. Var bara svårt att hitta bra presenter.


Igår skulle jag till ett mingelparty. Trodde jag. Sofia frågade för en tid sedan om jag ville hänga på och jag fattade aldrig riktigt vad det skulle handla om, men tydligen så var det ett "mini Social Forum" som jag var på. Folket som hade hand om evenemanget hade turnerat runt i riket och t.o.m. besökt mina gamla trakter. Vänerns pärla, Kristinehamn. Jag vet att det är en annan stad som har den sloganen, men det stämmer faktiskt inte, för Kristinehamns skärgård är himla fin. Så det så. Men iaf. Jag träffade samma människor på torget idag när jag köpte en himla trevlig och kitschig present, så jag passade helt sonika på att bjuda in dem på ett litet schlagerparty som kommer att hållas hos ovan nämnda arbetskamrat, Sandra, i morgon. Vi hade lite svårt att få dit folk, eftersom byar och barnvaktsarbeten prioriterades framför oss, så jag tänkte helt enkelt "What the..!!" och bjöd in dem. The more the merrier! Hoppas att de är roliga nu för annars kan det bli trist med fyra tråkmånsar och vi. Blir säkert bra.


Do the Hustle! Do do do do do do do do do!